När man tror att det klaffar.

Idag lyckades jag sälja racerbussen under Bennes o Milles skolavslutning. Så vi åkte buss till skolan och fick sedan improvisera oss hem. Två vuxna,  sex barn, en assistent och hennes dotter. Slutade med att jag gick hem med endast barnvagnsunderredet som sällskap. Stenhård var jag och fick det vi begärde för bilen.

Påminner lite om när vi lyckades sälja vårt hus. Mäklaren klarade inte att få dit en enda spekulant, men annonsen på tre meningar utan bild som vi satte in på blocket sålde huset efter 20 minuter. Där sparade vi mååånga pengar.

Sedan visade det sig att bilfirman som har vår "nya" bil håller stängt på helger. Jaha, man tog lite för givet att vi kunde hämta bilen imorgon. Jag var inte alls särskilt glad när jag fick tag på försäljaren, man börjar bli härdad av allt som händer kring oss och vår familj. Iallafall så slapp svärfar gå upp tidigt och köra 26 mil fram och tillbaka. Han blev inte helt missnöjd :-)

Jag får ta tåg dit på måndag för bussen behövs snarast!
Och nu får sommaren gärna komma, heldagsregn är INTE kul.

Idag blev det lite fram o tillbaka med morfar bil. Först åkte jag , Engla o Leo för att hämta hem Nicho. Sedan bytte jag ut dem mot Benne som hade ont i örat och for till vårdcentralen. Rött i örat och penicillin var beskedet.

(SLUTA LÄSA HÄR Älskling)

Så har ju ett visst VM också börjat. Blir väl att slänga ett getöga på tv´n ibland, Nicho får insistera.